juliakjettselberg

Acting, Photo, Fashion

SMILE BECAUSE YO'RE HAPPY

Kategori: Thoughts

 
 
Jag måste bara göra ett inlägg om hur lycklig jag känner mig! Efter helgen succé (ja, jag vågar minsann använda mig av s-ordet) känner jag mig alldeles upprymd och hög på livet! Aldrig hade jag vågat hoppats på att det skulle bli slutsålt varje dag, att trycket skulle vara så högt eller att responsen skulle vara så överväldigande. Det gör mig alldeles varm i hjärtat. Och det är en helt fantastisk känsla att känna att man har lyckats, att man skapat något som är riktigt bra! Ska jag vara helt ärlig har det funnits många stunder i det här projektet då det känts omöjligt, stress som nästan förtärt mig och uppgiften kändes övermäktig. Men är det något jag lärt mig om teater, och egentligen om allt där något stort och fantastisk ska bli till, är att det alltid är en väg kantad av blod, svett och tårar innan man når det underbara slutresultatet. Det måste vara lite smärta för att man ska se storheten i vad det blev tillslut.
 
Det är så lätt att glömma ibland att vara tacksam och det måste jag erkänna att jag har glömt ibland. Med handen på hjärtat har 2014's första halvår inte varit det bästa, tvärtom har det varit tillochfrån ganska tungt för mig och jag har inte mått speciellt bra. Men sen sommaren kom har det gjort en totalvändning! Spaniensemestern var som sagt otroligt välbehövlig av många olika anledningar och jag blev äntligen något befriad från den stress och oro jag känt över många saker. Och tänk, tänk att jag får hålla på med just det jag vill! Att få skriva min alldeles egna pjäs, regissera den, agera i den och få samarbeta med otroligt duktiga människor. Dessutom i en historisk miljö, en av Sveriges finaste och bäst bevarade 1700-tals herrgårdar, och ni vet ju hur mycket jag brinner för historia. Och jag, en liten 21 årig tjej får uppdraget att göra det. Det är ju så man får en tår i ögat ...
 
Och i höst väntar Calle Flygare skådespelarutbilding, då jag under ett år ska få syssla med precis det jag älskar allra mest. Att ens komma in när det är så otroligt många som söker, det är en självförtroende-boost jag behövde alltför väl. Självklart glömmer jag inte att jag även kom in på Kulturama, även fast jag inte kommer gå där så gör det mig så lycklig att jag kom in. Att jag kommer in på båda skolorna jag söker så jag tvingas välja och neka en plats jag skulle kunnat hugga armen av för något år sedan. Ja det är fantastiskt och jag är så tacksam, så jävla tacksam! 
 
Det känns så otroligt skönt att kunna säga att jag känner mig glad, att knutar i magen löst sig och jag känner mig lätt och som på moln. Att fantastiska saker händer mig och kommer att hända mig. Och det vill jag skicka ut som en liten hälsning till alla som inte känner sig så lyckliga just nu, att fantastiska saker händer och när det känns som mest plågsamt kommer det en vändning. "It's always darkest before the dawn" som är en textrad i min absoluta favoritlåt "Shake it out" med Florence and the Machine. Blev ett otroligt sentimental inlägg här men jag kändes det behövdes. 
 
Och nu ska jag ge mig ut i solen för vädret är fantastisk och det är sommar, kan det bli bättre? 
 

Comments


Comment post: